Annons

Annons

Jag fick följa med min Agnes

Min Agnes och jag på färjepromenad. Det är istället för att gå i skogen. Min hemliga stig är att föredra.

Bara kort idag. Jag är nämligen just nu på en färja. Jag tvingade min Agnes att ta med både mig och min husse. Bilen står bland massa andra bilar. Jag, min Agnes och min husse bor i ett litet rum, som heter hytt.

Morgonpromenaden var ganska misslyckad. Det finns ingen skog på färjor! Bara ett ställe med plåtgolv, som inte är särskilt långt. Toalett finns bara för katter. En stor, stor sandlåda.

Eftersom jag inte är en katt, så vägrade jag gå i sandlådan. Fast det gick bra att kissa på plåtgolvet. Nöden har ju ingen lag.

Idag blir det inte mer här , men i morgon kanske. Nu ska vi åka bil och åka bil och åka bil. Om bara två dagar blir det skarp träning i Aurignac.

Hej så länge

Vaira

En jättestor kattlåda har de, men ingen skog för en Vaira. Servicen är lite dålig för västgötaspetsar. Fast det gick bra att kissa på plåtgolvet.

(0)

Kommentera | Translate

Annons

Min Agnes tänker lämna Vaira

Du ser själv hur det ser ut. Garaget är fullt med grejer. Det står möbler utomhus. Inte bara det, det står en cykel också. Tittar du noga, så ser du min Agnes huvud. Jag sköter vakthållningen, så det inte kommer någon tjuv, bandit eller rövare och lägger beslag på min Agnes alla grejer.

Det är inte roligt här. Alla min Agnes grejer (=lådor, skåp, säng och blommor) finns inne i en stor släpvagn. Hon har till och med tagit sin madrass. Vad kommer att ske?

Bilen är också full med grejer. Ett troligt scenario är att min Agnes sätter sig i min bil och åker till den gigantiska katten Diva i Toulouse.

Kvar här i mitt rivningshus kommer det att finnas en husse (ganska fet) och en Vaira (väldigt vacker). Vi kommer inte att ha tillgång till kollektivtrafik, eftersom min Agnes tänker ta min bil. Hur ska vi klara oss? Min Agnes har ju till och med packat sin cykel.

Hör du en ylande hund häromkring, så är det jag som håller på att svälta ihjäl.

Det var i alla fall roligt den dagen som min Agnes och jag kunde umgås. Visserligen var hon fullt upptagen med att packa. Fast sådant är väl livet. Ständiga besvikelser.

Däremot var det inte en besvikelse när chokladasken med två bitar kvar, helt utan anledning trillade från bordet ner på golvet. Det var jag som fick ta hand om allt och städa upp, eftersom jag var ensam i rummet.

Nu ska jag umgås ytterligare en liten stund, innan min Agnes drar iväg till Toulouse. Fast om man ska se lite positivt på det hela, så kommer jag snart efter. Jag ska ju flytta till Aurignac. Där är det 18C idag.

Hej så länge

Vaira

Multitasking på hög nivå. Min Agnes pillar bort ett fult skydd från skrivbordet, samtidigt som hon pratar i telefon. Jag har min Agnes under uppsikt, samtidigt som jag vaktar vägen. Det är så vi arbetar här, min Agnes och jag.

Det är sommartid nu, så då är vi tillbaka till utemöblerna. Som vanligt pratar min Agnes i telefon, samtidigt som hon pratar med mig. Jag lyssnar till vad min Agnes säger, samtidigt som jag har vägen och fikabrödet under uppsikt.

Igår var min resursfamilj här. De kom med pizza, men fördisken var ynklig. Ett par torra kanter bara. Vi hade betydligt roligare än vad som framgår av bilden. Min resurshusse hade hjälpt till att bära det tunga blå skåpet, som stod utanför snickarrummet. Det var min resurshusse, min Agnes, Sofies bägge killkompisar som bar det. Min husse gick jämte och sade ”Å hej, å hej”.

Bakom bilen ser du en jättestor släpvagn. Inne i den finns alla min Agnes saker. Själv har jag placerat mig framför bilen, så hon inte kan åka utan att säga ”Hej då Vaira. Det ska bli roligt när du kommer till Aurignac. Då kan vi träffas igen.”

(0)

Kommentera | Translate

Annons

Därför syns jag knappast

Ser du mig? Det är inte lätt. Jag sitter i min bur i bilen, men det är massa saker som skymmer mig. Så kan det bli, när man flyttar en Agnes.

Nu ska du få veta varför jag hade så bråttom igår. Jag skulle ju åka till Uppsala, för att hämta hem min Agnes. Nu är det färdigt med djur i diken i den staden för min Agnes del. Men än så ger hon sig inte. Hon ska plugga vidare i Toulouse. Igen.

Min Agnes uppsats om internationella djur i diken är klar och inlämnad. Nu kan hon helt och hållet ägna sig åt sitt favoritdjur. Det är Vaira i sängen eller Vaira i soffan, beroende på var man befinner sig.

Igår så körde min husse och jag först till Uppsala. (Fast vi stannade och rastade på vägen.) Anledningen var att jag skulle ta mig en promenad i parken, precis där min Agnes bor. Det var där jag träffade en trevlig vit västgötaspets, förra gången jag var där.

När vi ända var i Uppsala, så fyllde vi bilen med alla Agnes grejer. Hon hade många grejer. Jag var fullkomligt omringad av grejer. Det var väskor, kassar, kuddar, ett nattduksbord, ett gammalt tidningsställ och en sönderplockad säng. Det var den sängen jag plockade ihop förra gången jag var där, tydligen helt i onödan.

Sedan åkte vi hem. Sent i går kväll kom vi hem, så sent så min middag blev försenad.

Så var det full fart på morgonen idag igen. Alla min Agnes grejer flyttades från min bil till mitt garage. Där finns de nu. Det innebär att min bil måste sova utomhus. Nu har min Agnes grejer och lådor i mitt garage, min bastu, min gäststuga och min Agnes rum.

Fast det gör ju inget, för min Agnes är ju där hon hör hemma. Hos mig.

Hej så länge

Vaira

Min Agnes och jag är på väg att promenera i parken, där jag mötte en vit västgötaspets. Jag hittade honom inte, men det var väldigt vad många hundar det hade gått där. Min Agnes bodde vid ringen på huset och min bil står vid pilen. Det var många trappor att springa i.

Inte konstigt att min Agnes ser så nöjd ut. Nu är hon klar med djur i diken i Uppsala. Nu ska någon bara rätta uppsatsen, som hon skrev på franska. Det gjorde hon bara för att ingen ska förstå den. Husses skugga fick vara med också. Jag sitter redan i bilen.

Det var en mycket trevlig frukost idag. Det är det alltid när min Agnes är hemma. Ser jag bara tillräckligt hungrig ut, så får jag alltid smaka lite. Det är så en västgötaspets ska behandlas. Jag kan alltid se hungrig ut.

Avlastningen av bilen har börjat. Min Agnes startade med sin cykel, som du ser. Annars kan man ju inte öppna bakluckan. Jag håller vakt, så att ingen kommer från vägen och attackerar min Agnes. Nu står allt i mitt garage.

(0)

Kommentera | Translate

Senaste från Hemmets

Laddar