Annons

Annons

Jag satt i centrum på festen

Det var verkligen en minnesvärd fest, som hölls till min ära i Aurignac igår. Den var riktigt rolig och god. Fast innan själva festen kunde starta, så skulle det nyrenoverade stadshuset invigas. Det var inte fullt så roligt.

Du ser ju själv, vem det var som stod, eller rätare sagt satt, i centrum igår. Var jag än var, så drog jag till mig allas blickar. Jag var den viktigaste personen där helt enkelt.

Klockan 18.00 skulle det nyrenoverade lite fula stadshuset invigas. Borgmästaren anlände i god tid före klockan 18.00 fransk tid (=18.17). Förra gången jag träffade honom var han riktigt arg och otrevlig. Igår var han solskenet själv. Han började invigningen med att springa runt och pussa folk på kinden.

Annons

Ungefär 18.34 började han läsa innantill från sina lappar. Han räknade upp alla som hade varit involverade i ombygget och då menar jag alla. De var riktigt många, med tanke på husets storlek. En kvart senare överlämnade han ordet till den nyvalde deputerade för regionen. Till skillnad från borgmästaren, så kunde han inte läsa, så hans tal var kortare och tydligen roligare, eftersom folk skrattade lite. Den tredje som skulle tala var en dam, som var finast, tror jag. Kanske EU eller så. I vilket fall hade det hon representerade bidragit med några slantar till det nyrenoverade huset.

Så kom vi till höjdpunkten på invigningen. Den finaste talaren skulle klippa av ett band i de franska färgerna. Hon tog sats i flera minuter med saxen och till sist lyckades hon klippa av det. Åskådarna blev så förvånade över bedriften, så de klappade händerna.

Nu kunde festen börja. Den inleddes med en parad till min ära förbi mitt hus, där jag kunde ta emot folkets hyllningar. Tyvärr var min paradbalkong blockerad av färgburkar och annat, så jag fick stå på gatan.

Vad som hände sedan på festen, får du se på de många bilderna.

Hej så länge

Vaira

Oj, oj, oj, var det klockan sex? Jag trodde det var klockan sju. Ja, jag vet inte vad borgmästaren just har sagt, men det var kanske det som undslapp honom, när han kom en kvart för sent till invigningen.

Borgmästaren kan läsa innantill utan glasögon och dessutom hålla en mikrofon i vänster hand. Det kan nog inte min husse, så fick han inte hålla tal heller.

Nej, kan han inte sluta snart. Inte ett ord har borgmästaren sagt om mig, så talet var fullständigt onödigt, tycker jag.

Regionens riksdagsman var också på hugget igår. Dock kunde han inte läsa och han höll mikrofonen i höger hand. Hans tal för föredömligt kort, men eftersom han också envisades med att prata franska, så förstod jag ändå inte vad han sade.

Se nu äntligen klipps bandet av. Alla tittar oroligt på bandet och saxen. Hon hade koncentrerat sig och tagit sats i flera minuter, så det gick riktigt bra. Prestationen belönades med applåder från en häpen allmänhet.

En stor parad ledd av en sambaorkester gick förbi mitt hus till min ära. Naturligtvis skulle jag ha stått på min paradbalkong, men av tekniska skäl (=massa saker framför dörren) kom vi inte ut på den, så jag fick stå i dörren istället.

Karusellen som finns tvärs över gatan, lockade massa barn som för ett antal euro kunde bli illamående av yrsel, under tiden som föräldrarna beskådade det hela från ringside.

På torget hade just sambaorkestern avslutat sitt högljudda framträdande. Då blir man tydligen fotograferad. Bakom har det just ett brassband startat med sin konsert. Deras ambition är att spela snabbt. Det fanns ett euphonium med, men det saknades helnoter i programmet, så min husse hade ändå inte kunnat ha varit med.

Mörkret börjar sänka sig och månen lyser över torget. Se, nu äts det för fullt vid alla bord. Jag och min husse hade inte börjat än, men det dröjde inte länge förrän vi också satt där. Ja, det trillade ner saker som gick att äta under bordet, om du undrar. Sakerna var goda.

LÄS OCKSÅ

(98)

Kommentera

Annons

Senaste från Hemmets

Annons

Laddar