Annons

Annons

Min Agnes måste prioritera rätt

Inte undra på att jag ser ledsen ut. Min Agnes överger mig igen, bara för några djur i diken. Det skulle inte heller förundra mig, om hon drar till min Sabrina och hennes gigantiska katt Diva om någon vecka.

Inte undra på att jag ser ledsen ut. Min Agnes överger mig igen, bara för några djur i diken. Det skulle inte heller förundra mig, om hon drar till min Sabrina och hennes gigantiska katt Diva om någon vecka.

Så var det då dags igen. Igår lämnade min Agnes mig ensam med fornlämningen (=min husse) här hemma. Min Agnes ansåg felaktigt att hon behövde åka till Uppsala, för att rådgöra med sin handledare.

Har hon nu studerat djur i diken i 4,68 år, så anser jag att det borde räcka. Uppsatsen hon håller på med, kunde hon gott kunna hoppa över. Särskilt eftersom den är skriven på franska, så finns det ju ingen större anledning att lägga ner tid på den. Hur många pratar franska? Ingen här i Tranås, såvitt jag vet (frånsett min Agnes när hon pratar med min Sabrina). I Aurignac lär det visst finnas flera, så det blir ett styvt arbete för mig att lära dem svenska.

Jag hävdar bestämt att min Agnes gjorde en felaktig prioritering, när hon steg på tåget i Linköping. Vad som skulle vara nyttigt för min Agnes är stärkande promenader, i det för tidiga vårvädret, med sällskap av en extremt klok, trevlig och sympatisk västgötaspets (=jag Vaira). Då skulle hon snart inse att västgötaspetsar på hemliga stigar är betydligt mycket mer givande än djur i diken.

– Jag måste bli klar med min uppsats, förstår du Vaira. Annars får jag ingen examen, sade min Agnes till mig när hon försvann i folkvimlet på Linköpings station.

Jag vill bara påpeka, att jag har ingen examen om djur i diken. Jag hittar dem ändå. Idag hittade jag till exempel en mus, men den hann förargligt nog undan. Å andra sidan väntade en snålt tilltagen frukost hemma.

Hej så länge

Vaira

Hej då till min Agnes, som gjorde en katastrofal felprioritering igår. Att ta tåget till Uppsala och lämna sin Vaira är så fel det kan bli. I den smutsiga bilen i en bur, ligger en sörjande Vaira.

Hej då till min Agnes, som gjorde en katastrofal felprioritering igår. Att ta tåget till Uppsala och lämna sin Vaira är så fel det kan bli. I den smutsiga bilen i en bur, ligger en sörjande Vaira, om du undrar.

Ingen att väcka på morgnarna längre. Min Agnes blev alltid så glad, när jag hoppade upp i hennes säng och pussade henne i hela ansiktet. ”Nej Vaira, hoppa ner genast. Jag vill sova nu”, brukade hon säga på skoj. Men jag vet nog att det var ironi.

Ingen att väcka på morgnarna längre. Min Agnes blev alltid så glad, när jag hoppade upp i hennes säng och pussade henne i hela ansiktet. ”Nej Vaira, hoppa ner genast. Jag vill sova nu”, brukade hon säga på skoj. Men jag vet nog att det var ironi. Idag på morgonen var sängen alldeles tom. Stackars mig.

LÄS OCKSÅ

(0)

Kommentera

Annons

Senaste från Hemmets

Annons

Laddar