Annons

Annons

Olyckligt offer för vardagsbrott

I min säng har jag en ovälkommen inkräktare varje natt. Han drar sig inte ens att knuffa mig åt sidan, för att själv kunna breda ut sig. Inte bäddar han efter sig heller. Jag kan peka ut gärningsmannen, men polisen bryr sig inte, fastän jag är president.

SVT (=Sveriges television) drar igång en stor grej om vardagsbrott (=brott som polisen inte orkar, eller vill, utreda). Finns det någon som är ett offer för vardagsbrott, så är det jag. Nästan varje vardag så drabbas jag av mindre eller större brott.

Annons

Jag drabbas för övrigt inte bara av vardagsbrott. Vid ett flertal tillfällen har jag också drabbas av helgbrott. Ta till exempel i söndags, då jag inte fick någon godisbit när jag kom på inkallning. Detta trots att min husse hade lovad det (han hade handen i godisfickan). Detta brott hände alltså på en söndag. En helgad dag.

Min husses främsta uppgift är att förse mig med god mat. Framför allt tillräckligt med mat. Gör han det? Inte! Falukorv är till exempel godare än torrfoder, men det är torrfoder jag får. Visst, jag kan lida och äta torrfoder, bara jag får tillräckligt. Det får jag inte, så det är ett vardags- och helgbrott som min egen husse begår mot mig 14 gånger per vecka.

En annan sak som jag drabbats svårt av flera gånger, är att det kommer en svart, lurvig och hoppig sak och lägger beslag på mitt bästa tuggben. Vad värre är att han tuggar så intensivt på det, så nu är det knappt något kvar. Fastän jag tror mig veta vem den svarta förövaren är, så sitter poliserna kvar i fikarummet på sin station. Är det rätt att behandla en västgötaspets så?

På nätterna blir jag mer eller mindre utknuffad av en fet individ, som envisas med att ligga i min säng. Det är verkligen ett brott mot min personliga integritet, men polisen sover bara vidare. Inte kommer de hit och lyfter bort inkräktaren och lägger honom på golvet, eller placerar honom i finkan. Jag vet dessutom vem förövaren är.

Idag blev jag utsatt för ännu ett svårt löftesbrott av min husse.

– Det är så vackert väder idag Vaira, så vi tar utökade lilla rundan med förlängning, sade min husse till mig.

Jag blev förstås glad, för jag har inget emot en lite längre morgonpromenad, även om min torftiga frukost väntade hemma. Men vad hände när vi kom till förlängningen?

– Vi kan inte ta förlängningen Vaira. Det är is i backen och jag ”glömde” att ta på mig mina dubbskor. Jag vill inte halka omkull och skada mig.

Så gick det med det löftet. Jag orkar inte ens anmäla det till polisen, för jag vet att de inte gör något.

Var finns då polisen?

– Vi bekämpar gängkriminaliteten, påstår de.

Inte! Igår när jag passerade en ”no go zon” fullkomligt kryllade det av ligister. Jag var tvungen att ta en lång omväg, för inte fanns det några poliser som skyddade mig. Så är det i dagens samhälle.

Hej så länge

Vaira

Detta är vad som påstås vara en fördisk. Hur kan detta vara en fördisk, när det inte finns något att diska. Ser du den pyttelilla biten av det som en gång i tiden var en pannbiff? Sådana brott drabbas jag av mest varje dag. Det är ett brott att låta en väsrgötaspets svälta.

En gång i tiden var detta ett rejält tuggben. Mitt bästa tuggben faktiskt. Men en svart, lurvig och skuttig individ, som jag bjöd in i mitt hem, har vid ett flertal tillfällen stulit mitt ben och tuggat på det. Jag vet vem han är, jag vet var han bor, men polisen är trots det overksam.

Jag blev tvungen att vända tillbaka. Min husse, den lögnaren, påstod att han riskerade att halka om han skulle gå upp för den isiga backen. Ett grovt löftesbrott i vardagen, som polisen bara blundar för. Jag hade faktiskt ställt in kroppen för den utökade korta promenaden med förlängning.

Detta är bara en del av det kriminella gäng som jag stötte på igår. De kryper in i pälsen och det kliar som bara den. Ibland bits de också. Gänget var där, men var fanns de som säger sig bekämpa gängkriminalitet?

LÄS OCKSÅ

(46)

Kommentera

Annons

Senaste från Hemmets

Annons

Laddar