Annons

Annons

Resehandbok genom Europa

Som jag redan berättade igår, så är jag hemma. Däremot berättade jag inte hur jag hade kommit hem, så det ska jag berätta idag för dig.

Att gå morgonpromenaden i Aurignac, är väldigt viktigt innan du startar. Den är väl inte som min hemliga stig precis, men den duger. Det är skog och det finns ingen trafik, så jag behöver inte hålla min husse kopplad.

Det kan vara väldigt bra för dig att veta, hur du ska bära dig åt för att åka från ett palats i presidentstaden Aurignac i södra Frankrike, till ett rivningshus i Tranås i norra Småland.

Skulle du vilja åka åt andra hållet, så kan du enkelt vända upp och ner på din dator.

Annons

Man börjar enklast med en morgonpromenad före frukost en söndag. När du kommer tillbaka till hotellet, är det bara och äta frukost och gå från hotellet till bilen, som står parkerad vid mitt palats. Sedan är det bara och köra, men du gör klokt i att tanka först, för dieseln är billig i Aurignac.

Är du en hund, så ligger du bara i din bur. Är du en husse, eller kanske till och med en matte, så måste du sitta och hålla i ratten.

Ibland måste man stanna och tanka på vägen. Ibland måste man stanna för att kissa och dricka lite vatten.

När du nästan kommer till färjan i Tyskland, så brukar du bli stannad av polisen. Då gäller det att ha körkortet och bilens papper till hands.

Efter du har åkt ombord på färjan, så kan du ta en liten paus under tiden som färjan åker. Jag fick ingen mat, men husse köpte spagetti med köttfärssås.

– Den kan de väl inte misslyckas med, sade min husse till mig.

– Den dyra rödspettan jag köpte för ett par år sedan, var antagligen en smaklös och dyr skosula, istället för en fisk.

Jo, de kunde misslyckas med spagetti och köttfärssås. Rejält överkokt spagetti, som följaktligen smakade vatten med någon bismak. Den hade nog tillbringat några dygn resandes mellan Rødby och Puttgarden i sitt varma vatten. Fast köttfärssåsen däremot, smakade också vatten, men med en annan bismak. Det resulterade i fördisk till mig under bordet, som inte ens jag åt upp.

Ge aldrig 89 kronor till Scandline för deras mat. Den är ett hån mot de utlämnade passagerarna. Kökspersonalen saknar all stolthet och kunskap när det gäller att laga mat. Köp en korv på en mack istället.

Efter färjor kommer Damark, där man lämpligen rastar. Sedan är man snart hemma, där man kan lämna tillbaka släpvagnen och gå och lägga sig i sin egen säng.

Nu vet du hur du åker Palatsvägen, eller Route de Palais, från Aurignac till Tranås.

Hej så länge

Vaira

Efter ett par timmar efter starten sådär, så kan det vara lämpligt att stanna utanför Rodez. Det är staden som är bakom mig. Min husse säger att staden är känd, för att han känner en handfull människor där. Ointressant, fast utsikten var grann.

På sina ställen i Frankrike är det väldigt kulligt. Många fransmän är tydligen motionsgalna, så de bygger sina hus högst upp på kullarna, så de måste kämpa för att komma hem.

Om du möter en sådan här bro på vägen, så ska du köra under den. Allt annat är fel. Ibland finns det broar som man ska köra på. Det gäller att hålla reda på vilken typ av bro du passerar.

I Tyskland finns det Autobahn. De finns där för att man ska kunna köra riktigt fort. Som du ser, så rusar vi fram i 31 kmt. Det var synd att de inte gjorde färdigt dem på 30-talet, för de bygger fortfarande nästan överallt. Så är det i Tyskland.

Nej, det här var verkligen inte gott. Maten på Scandlines färja mellan Rødby och Puttgarten är på gränsen till oätlig och, även om den hade varit god, var den oförskämd dyr.

Du ser tydligt att jag står på en färja. Här har de till exempel färjat golvet blått. Det som syns utanför är havet. På havet kan du åka till Seattle.

I backspegeln ser du delar av vår lilla kärra, strömlinjeformad som en dörr till en lada, och på fältet ser du en liten kyrka. Precis så här ser det ut när du är i Danmark. Där skiner alltid solen också. Fast det är varmare i Aurignac.

När du kommer hem, så är det väldigt viktigt att inspektera din hemliga stig i skogen. Många träd hade försvunnit, men det finns ju faktiskt ganska många kvar. Det är bra. Fast det viktigaste trädet, granen som föll omkull den där dagen det blåste så mycket, som var mitt hoppträd, är helt borta. Fast det blåser ganska duktigt idag. Jag kan alltid hoppas att det trillar en ny gran.

LÄS OCKSÅ

(77)

Kommentera

Annons

Senaste från Hemmets

Annons

Laddar