Annons

Annons

Resurshusse dödade våren

Majvädret var underbart, men så helt plötsligt slog det om. Vinden blåste sin allra värsta. Regn och snöhagel for genom luften. Hur kan det bara bli så? Jo, det var min resurshusses fel.

Nej, gör det inte! Låt masten ligga tills på måndag. Jag försökte få min husse att avstå pinnpåsättningen fram till en vardag, men han är envis som synden, som den syndare han är. Det kan se oskyldigt ut, men Han ser allt.

Ska man segla med till exempel en segelbåt, så vill man ha lagom och jämn vind och det ska vara varmt och skönt att sitta och styra båten. Så hade det säkert varit också, om inte min resurshusse hade utmanat vädergudarna på fel dag.

Annons

I söndags, alltså på den dagen man ska helga, så skulle absolut min resurshusse sätt dit pinnen på sin segelbåt. Om man nu inte helgar vilodagen, så kan man förvänta sig ett hårt straff. Den här gången tog nu Han som bestämmer vädret i lite väl hårt. Varför ska alla straffas, för att min resurshusse bröt mot buden. Dessutom drog han med sig mig, min husse och min resursmatte i syndafallet. Det var kanske därför straffet blev så hårt.

I vilket fall så satte vi dit granpinnen på båten. Min resurshusse var arbetsledare och tekniker, min husse vevade på kranveven och min resursmatte höll i ett snöre. Jag fungerade som vakthållare och övergripande arbetsledare, färdig att gripa in om något skulle gå fel.

Något gick inte fel, mer än att en lampa lossnade på pinnen. Det tvingade upp min resurshusse halvvägs upp på pinnen.

När pinnen står där pinnen ska stå, så är det massa järnsnören som ska sättas fast. De sitter än här och än där. Eftersom min resurshusse är deltidspensionär, så är båten utrustad med ett pensionärstyg i frammen. Det var den anordningen min resursmatte höll på plats, med hjälp av ett snöre.

Nu är pinnen på plats, så nu väntar vi bara på att resurshusse blir förlåten för sitt grova sabbatsbrott. Då blir nämligen vädret bättre igen, så tiden till förlåtelsen beror på hur långsint Han är, som bestämmer och straffar.

Hej så länge

Vaira

Genom att leka med snörena på pinnen, så försämrade min resurshusse vädret ytterligare. Det var nu det började blåsa riktigt kallt. En första varning från Honom.

Jag höll min resurshusse under noggrann övervakning, och försökte få honom att sluta. Men icke. Han fortsatte som om inget hade hänt, men så har vi alla fått det väder som min resurshusse förtjänat.

Titta uppåt skyn du resurshusse och ligg på knä, men nu är det försent. Skadan är redan skedd och nu hjälper inga böner.

Även min resursmatte syndade friskt, genom att hålla i snöret till pensionärsanordningen i frammen på båten. Min resurshusse och min husse var mycket värre, men många bäckar små …

Jag vill bara framhäva att jag inte deltog så aktivt rent fysiskt, fast det var jag som svarade för hela tankearbetet. Som du ser har jag fattat posto intill brandposten, beredd att ingripa om katastrofen skulle slå till. Allt gick dock bra, utan att jag behövde ingripa. Det innebär att min synd var minimal.

LÄS OCKSÅ

(61)

Kommentera

Annons

Senaste från Hemmets

Annons

Laddar