Annons

Annons

Tuffa tag i min valpskola

Om du bara visste vad jag sade, när jag tog in Charlie bakom ett träd för ett utvecklingssamtal. Ja, du skulle nog nästan bli rädd. Jag var tuff, men ack så rättvis.

Om du bara visste vad jag sade, när jag tog in Charlie bakom ett träd för ett enskilt utvecklingssamtal. Ja, du skulle nog nästan bli rädd. Jag var tuff, men ack så rättvis.

Ska jag ge upp med Charlie? Går det att uppfostra honom? Nej, jag ger aldrig upp! Däremot inser jag att lika uppfostrad som en västgötaspets, det är nog en omöjlighet. Idag kommer det nya ovärderliga råd hur du ska göra när du ska tämja en pudel.

Annons

I förgår var Charlie på besök. Han hade tagit med sig sin matte, tillika min resursmatte. Min resursmatte tyckte att det var dags för ännu en lektion i Vairas eminenta (=fantastiskt bra) Hundskola för Dummies.

Dagens lektion började som vanligt med uttröttning i skogen. Fast i nu lät jag Charlie springa själv ibland. Jag övervakade naturligtvis den svarta pudeln, så han inte sprang bort sig i min skog. Det gick bra för det mesta. Ibland kom han och skulle bita mig i örat, men nu sade jag till på skarpen (jag bet honom i hans öra istället).  Jag gav honom också en rejäl verbal uppläxning. För säkerhets skull gjorde jag det, när Charlie och jag var gömda bakom ett träd. Då kunde ingen se eller höra oss.

Rent allmänt kan jag säga att Charlie har lugnat ner sig något. Jag låter han ha mina tuggben, när vi är inne. Dock visar jag ibland vem som bestämmer. Det räcker numera att jag tittar lite på honom med min pedagogiska blick, för att han ska släppa benet.

Det kommer nog bli folk av Charlie också, men någon västgötaspets blir han aldrig.

Jag vill för övrigt betona, att Charlie och jag bara är vänner. Har du hört något annat, så är det bara elakt skvaller.

Hej så länge

Vaira

Detta är beviset på att Charlie fortfarande har kvar olaten att komma rusande och bitas i öronen. Lägg märke till hur elegant jag har vikt tillbaka örat, för att undvika de vassa tänderna på pudeln.

Detta är beviset på att Charlie fortfarande har kvar olaten att komma rusande och bitas i öronen. Lägg märke till hur elegant jag har vikt tillbaka örat, för att undvika de vassa tänderna på pudeln.

För att stärka Charlies självförtroende, så låter jag honom springa före ibland. Min uppgift är att jaga på honom, så han inte tappar farten.

För att stärka Charlies självförtroende, så låter jag honom springa före ibland. Min uppgift är att jaga på honom, så han inte tappar farten.

Ibland låter jag till och med honom springa och skutta själv, fast jag har hela tiden kontroll på honom. Jag vill ju inte att en av mina elever kommer vilse i min skog.

Ibland låter jag till och med honom springa och skutta själv, fast jag har hela tiden kontroll på honom. Jag vill ju inte att en av mina elever kommer vilse i min skog.

Här försökte Charlie attackera mig, men genom en smart manöver av mig, så var det jag som kunde utdela ett tjuvnyp i hans öra. Naturligtvis bara ett pedagogiskt hjälpmedel jag använder i uppfostrande syfte.

Här försökte Charlie attackera mig, men genom en smart sidomanöver av mig, så var det jag som kunde utdela ett tjuvnyp i hans öra. Naturligtvis bara ett pedagogiskt hjälpmedel jag använder i uppfostrande syfte.

Trots att mina ben är kortare än Charlies, så är det jag som vinner när det gäller att rusa. Han har inte en chans att hänga med. Ibland måste jag visa honom det, så han inte blir för stöddig. Det är viktigt att han vet sin plats.

Trots att mina ben numera är kortare än Charlies, så är det jag som vinner när det gäller att tokrusa. Han har inte en chans att hänga med. Ibland måste jag visa honom det, så han inte blir för stöddig. Det är viktigt att han vet sin plats.

LÄS OCKSÅ

(67)

Kommentera

Annons

Senaste från Hemmets

Annons

Laddar