Annons

Annons

Vive la France! Vive Vaira!

Den 14 juli är en viktig dag här. Det är nämligen hela Frankrikes nationaldag. I år firas den extra mycket. Jag har nämligen flyttat hit, vilket naturligtvis uppmärksammas med festligheter över hela landet.

Flaggorna på stadshuset vajar extra mycket idag. Det är ju Frankrikes viktigaste nationaldag sedan 1789!

I min stad Aurignac firar man min bosättning i staden i dagarna två. Igår var det nämligen brandmännen som hade en fest. De hade den utanför brandstationen, jämte Gendarmeriet, du vet.

De raska brandsoldaterna hade minsann slagit på stort. De hade hyrt en fin orkester och dessutom kunde man köpa entrecote med pommes frites, till ett rimligt överpris. En del brandkårer (den i South Hero i Vermont) brukar grilla kyckling, men entrecote grillas så mycket snabbare i Frankrike. En riktigt het grill, lägg på en skiva kött, vänd den och den är färdig! Högst två minuter.

Annons

Jag visade naturligtvis upp mig på brandmannabalen. Jag var nyryktad och fin och min päls blänkte i kvällssolen. Inte undra på att jag drog till mig många beundrande blickar!

Jag kan tala om att entrecoten smakade utmärkt, även om min tilldelning var lite snålt tilltagen.

Vi gick hem till mitt palats innan dansen började. Husse ville inte riskera att bli uppbjuden, vem som nu skulle vilja det.

Idag fortsätter firandet av mig och nationaldagen på torget. Bara de inte har fyrverkeri.

Hej så länge

Vaira

Nyryktad och fin. Husse påstår att jag har börjat fälla igen, men håret bland gipsdammmet på golvet i mitt palats är inte jag skyldig till. Jag vill bestämt hävda att det är mer min husse som fäller. Trots ihärdigt borstande och kammande, så lyckades han bara få bort den lilla tussen som ligger där jämte mig.

Det är bäst att ta sig en överblick, innan jag beträder festen. Det kan finnas andra hundar där, eller hemska tanke, en katt. Dessbättre var jag ensam hund på tillställningen och ingen katt var i sikte. De andra hundarna fick väl inte vara ute så sent, eller också kunde de inte föra sig på en fest.

Gott om dricka fanns det, men det saknades vattenskålar till hundar. Det får jag försöka rätta till nästa år, så inte bara min husse får något att dricka.

Vana vid eld som brandsoldater är, så skötte de grillen med bravur. Genomströmningshastigheten var beundransvärd. Blodiga biffar är de bästa, tycker jag och några andra fanns inte att tillgå.

I den vackra solnedgången satt Aurignacs invånare och kalasade på entrecote och frites. Besökande hundar (=Vaira) fick små smakbitar under bordet. Snart tändes de kulörta lyktorna och dansmusiken började. Fast då var vi hemma och kunde höra musiken som strömmade in genom det öppna fönstret.

LÄS OCKSÅ

(104)

Kommentera

Annons

Senaste från Hemmets

Annons

Laddar