Annons

Annons

Jag har visst en egen höst

Stackars Vaira som har det så varmt på dagarna. Över 20 grader varenda dag. Hon får ju aldrig någon höst. Nu behöver du inte tycka så. Hösten här i Aurignac går efter almanackan, och inte efter termometern.

Ser du mig, där jag så elegant hoppar fram i det höga gräset? Man måste hoppa om gräset är både vått och högt. Du ser också röda löv på marken. Det betyder att det är höst.

Gluttar man lite försiktigt på väderprognosen idag, så ska det bli 25 grader varmt. Att sitta och kvällsmysa och titta på stjärnorna på balkongen vid åttadraget går alldeles utmärkt, då det fortfarande ska vara 18 grader. Men trots det, så har jag höst.

Träden här blir sällan gula, röda och bruna. Nej, här hymlas det inte. Löven går från grönt till brunt, för att sedan bara trilla av. Inget fåneri här inte.

Fast en del växter blir röda. Ett exempel är det här totalt vilda vinet, som klättrar här och där på väggarna. Det är grönt på sommaren och illrött nu. Ganska tjusigt, om jag får säga vad jag tycker.

En annan höstgrej är att gräset är vått på morgnarna. Det innebär att jag inte bara blir våt om tassarna, utan om magen också. Inte fullt så trevligt.

På torget har de börjat sälja vinterblommor, sådana du ska ha i dina balkonglådor under vinterhalvåret. De påminner ganska mycket om de som vi planterar på våren. Det kan bero på att det nog är lite varmare vintrar här, än i Tranås eller Dångebo, där jag vanligtvis brukade bo innan jag flyttade hit.

Så nog är hösten här, om än inte lika påtaglig som den var när jag bodde i Hätte.

Hej så länge

Vaira

Lite grönt, lite gult, lite brunt, lite rött. Det är så hösten ser ut i Aurignac. Även när man tar sig en skogspromenad, så kan man se min stad då och då. Än så länge är det mesta grönt, men på marken, som man inte ser här, ligger det massor med bruna löv.

När solen kommer på morgonen, så avdunstar daggen som ligger på träden. Det ser nästan ut som skogen brinner, men det gör den inte. Ser du att vi har palmer istället för granar? Har man julpalmer här istället för julgranar?

För att undvika att bli alldeles dyngsur, så är det bästa att lyfta på tassarna ordentligt när man går. Det är bättre framåt eftermiddagarna. Då finns det inget blött kvar i gräset och då kan man gå som vanligt.

Det här vinet som klättrar uppför de flera hundra meter höga murarna, är alldeles vilt. Det är därför somliga av  ortsbefolkningen (=min husse) kallar det för vildvin. Nu har bladen blivit illröda på ganska många ställen. Tjusigt! I somras var de gröna.

På torget kan man nu handla vinterblommor. De som de inte lyckas sälja innan jul, exporteras nog till Sverige och säljs som vårblommor. Ser du alla bruna löv på marken?

(20)

Kommentera | Translate

Annons

Rena rama cirkusen i Aurignac

Jag sade att inget skulle hända förrän nästa helg, men så var inte fallet. Inte en vecka i Aurignac utan nya aktiviteter. Jag visste inte om att det skulle komma en cirkus och hälsa på i min stad, men det är precis vad det har gjort.

Du ser själv, vilka konstiga besökare vi har i Aurignac nu. En kamel står och tittar på mig, inte utan viss beundran i blicken. Kon som ligger ner, ser lite mer blasé ut. Det finns en dromedar också, minsann.

Igår, när jag tog min husse till cirkusen, höll de på att sätta upp sitt tält. Det är nämligen så att de tycks campa. De håller till precis bakom apoteket, så nu vet du var de är. Massor med olika djur går omkring och äter gräs. På så sätt får kommunen sin gräsmatta klippt. Ganska smart.

Vad gör då djuren mer? De ligger och vilar och idisslar. Det är alltså ingen idé att du åker hit och tittar. Så roliga är de inte.

Tittar man på cirkusaffischerna, så finns det ett par rent av skräckinjagande inslag i den stundande föreställningarna idag och i morgon. Det är en gorilla som kommer att släppas lös. Den står inte King Kong efter, vare sig i storlek eller i grymhet. Det ska också finnas en elak tiger som ska uppträda. Den kommer troligen  att äta upp några åskådare, som har köpt en dyr biljett bara för att få sluta sin levnad med att bli tigermat.

Jag har låtit min fotograf (=min husse) ta bilder av de båda monstruösa djuren. Du kan själv se hur skräckinjagande de är. Nog borde de tillsammans med några grymma clowner, kunna få de flesta barnen, som har tjatat till sig ett besök på cirkusen, att gråta av dödsångest.

Själv hittade jag en liten svart mindre pojke, som jag ville umgås med.

– Här ska det inte bli några cirkusvalpar, sade min husse och drog i mitt koppel. Så oförstående är han.

Hej så länge

Vaira

”Hej Vaira, så roligt att få träffa dig”, sade geten, fast han pratade franska förstås. De övriga getterna var inte riktigt lika intresserade av ta chansen att få se en äkta västgötaspets med en tjusig stamtavla.

”Nej Vaira, vi går inte närmare den där. De spottas!” Jag visste inte jag skulle tro på min husse, men eftersom han har åkt runt med en cirkus, så kanske han vet. I vilket fall som helst, så vill jag inte ta risken att bli spottad på.

Titta på affischen, så ser du hur grym gorillan är. Fullkomligt livsfarlig, om du inte heter Naomi Watts. På en annan affisch kan men se hur den lömska tigern smyger omkring morrande i djungeln, beredd att kasta sig på den första människan som dyker upp och äta den som middag.

Här ser du den hemska gorillan stående som förstenad och tittar på den färglada bilen med clownerna på. Tillsammans ska de försöka skrämma barn ikväll.

Om gorillan av äkta plast var hemsk, så kommer inte tigern långt efter när det gäller hemskhet. Man vill hålla sig på avstånd, när man ser det farliga kattdjuret ta en tupplur i barnvagnen. Min husse trodde tigern var gjord av tyg, men jag tyckte den mer luktade kamel.

Äntligen ett vettigt djur på den här cirkusen. Tyvärr hämmar min husse mig och håller mig i strama tyglar. Det blev inget rajtan bajtan här inte, men vi kunde leka lite trots mitt koppel.

(58)

Kommentera | Translate

Annons

Detta är årets kassaste inlägg

Eller ska jag ha rubriken avslöjandet som sprack? Idag skulle jag verkligen nita alla katter som spionerar på mig. Det började redan i morse. Ganska sent i morse, men dock i morse. Och bäst av allt – jag hade bevis! Och sämst av allt – det var bara vad jag trodde.

Till och med rekonstruktionsbilden blev helt kass. Vem vill se en suddig bild på en så skarp västgötaspets som jag, president Vaira?

Min husse låg i min paradsäng och slötittade på ett tv-program från Sverige. Då, helt plötsligt utan varning, så kommer det en katt traskandes på min balkong! Vad hon hade där att göra, var lätt att förstå. Hon skulle spionera på mig.

Min husse rusade efter sin alldeles för extradyra kamera, för att kunna ta avslöjande bilder på spionen. Han fotograferade spionen när hon satt på mitt balkongbord och han fotograferade spionen när hon förflyttade sig till taknocken på gaveln.

Vi bestämde oss för att lämna spionen. Vem vill väl vara övervakad. Direkt vi kom ut på min gata, så kilade det in en katt under min Agnes bil, som vi lånar. En spion till och nu på andra sidan huset! Min husse tar en bild på spionen, när hen sitter under bilen och spionerar på mig. Nu har vi ett bevis till!

Vi hinner väl inte mer än svänga in på Plommonstigen, förrän det dyker upp en röd och vit katt. Tredje spionen som vi avslöjar idag. Min husse dokumenterar det fula kattskrället/spionen. De övriga katterna som spionerade på mig under promenaden, upptäckte vi inte. De satt väl uppe i olika trän, kan jag tänka mig.

Väl hemma ska bevisen in från kameran till datorn, för att sedan spridas över världen via min blogg. Husse öppnar luckan till minneskortet i sin alldeles för extradyra kamera. Vad hittar han där, tror du? Jo, inget! Den alldeles för extradyra kameran fungerar likadant både med som utan minneskort. Skillnaden är att det inte sparas några bilder. Min husse hade inte märkt kattspionen som varit inne i mitt palats, taget minneskortet ur kameran och satt det i datorn.

Det finns alltså inga bevis på att jag har utsatts för spionage under mina promenader och till och med inne i mitt eget palats. Jag får nog skaffa en annan fotograf, som kontrollerar sin utrustning bättre innan han tågar iväg på viktiga uppdrag.

Hej så länge

Vaira

Här på balkongbordet uppehöll sig katten, när vi först såg henne. Bara för att markera mitt ogillande att bli spionerad på, så skällde jag till lite, vilket väckte min husse. och skrämde katten.

Bara för att du ska se vart katten tog vägen, så har jag gjort ett par konstnärliga streck i den för övrigt mediokra bilden. Även om det är ett naturtroget porträtt av en kattspion, så går det tyvärr inte att använda som bevis. Min husse tycker katten mer liknar en räv.

Nej, det fanns inte kvar någon spion under bilen när jag kontrollerade igen. Då hade jag kanske haft en bild som bevis i alla fall.

(79)

Kommentera | Translate

Senaste från Hemmets

Laddar