Annons

Annons

Årskrönika 2 från din president

Nu har min årskrönika hamnat i maj och då hände det mycket, som du kan se på alla bilder. Detta är del 2 och den håller på ända tills sista augusti. En mycket välmatat krönika, skulle jag vilja påstå, med rekordmånga bilder!

5 maj. I maj hade våren kommit till Tranås. Då kan man passa på att åka till hembygdsgården och beskåda alla sippor, både vita och blå. Det är så skönt att strosa och springa runt där, lös och ledig.

Det var i maj som jag åter igen slet upp mina bopålar. Denna gång flyttade jag från mitt palats vid Sommen i Tranås, till mitt nya palats Frankrikes numera mest betydelsefulla stad Aurignac.

Bara för att göra dig avundsjuk, så kan jag berätta att både min Agnes och min Sabrina är här idag. Vi har just ätit frukost, vilket renderade i inte mindre än tre fördiskar för mig. För att ytterligare strö salt i såren, så kan jag också berätta att solen ska skina idag och termometrarna i Aurignac ska peka 17 grader. De som uppehåller i skuggan.

Annons

Nu till de många spännande bilderna från maj till augusti.

Hej så länge

Vaira

6 maj. Min husse åkte till Uppsala, där min Agnes avslutade sina femåriga studier om djur i diken. För det besväret fick hon en papperslapp på latin, som ingen förstår. Samtidigt hade hon kvalificerat sig till att bli diversearbetare vid renoveringsobjekt i Aurignac.

10 maj. Ska man flytta utomlands, som jag snart skulle, så måste man vara riktigt vaccinerad. Jag var jätteduktig hos veterinären och fick ett märgben för besväret. Det gömde jag i min trädgård.

10 maj. Vid sjudraget sådär så hördes klämmig marschmusik. Det var Tranås Musikkår som kom marscherande på Strandvägen för att säga hej då till mig och min husse som spelade helnoter på sitt euphonium i musikkåren under många år. I täten gick det fanbärare med en svensk flagga och en fransk flagga. Bättre avsked kan man knappast få.

17 maj. Det kom en stor flyttbil, som började ta alla mina saker. De kom tillbaka nästa dag och tog det de hade glömt dagen innan. Eller inte hann att ta kanske.

17 maj. På kvällen var vi bjudna till min resursfamilj och Charlie. Det var ett sorgesamt farväl, för vi träffades så ofta.

17 maj. Eftersom vi skulle flytta nästa dag, så passade jag på att ta farväl av min utsikt också. Det var en lugn och stilla kväll, den sista kvällen vid Sommen.

21 maj. När vi kom fram till mitt palats, så inspekterade jag genast min paradsängkammare. Övervåningen skulle vara färdig, var det sagt. Är det verkligen så här jag ska bo? Det hade jag ju inte tänkt mig.

1 juni. Nu kom flyttbilen med alla våra grejer. Eftersom det inte var färdigt någon stans, så fick alla saker stå så länge någonstans. Två av rummen, ett där nere och detta där uppe, såg ut på detta sätt. Sedan fick kartongerna och möblerna flyttas runt, alltefter arbetet fortskred. Då var det bra att ha en Agnes och ibland en Sabrina.

5 juni. Min källare behövdes en ordentlig röjning. Min Agnes, som har studerat djur i diken, fick nu övergå till djur i tak och väggar. Massor av spindlar överallt. Dessutom fanns det massor av gamla tidningar och kartonger, för att inte tala om alla tomflaskor. Lägg märke till att källaren är huggen direkt ut ur berget. Fast det var rejält dammig, så min husse och min Agnes hade skyddskläder. De såg ganska roliga ut.

8 juni. Nu fick jag det första statsbesöket. Det var min Agnes kusin Julia, som hade åkt ända från Uppsala bara för att hälsa på mig. Tidigare bodde hon i Toulouse ett par år tillsammans med min Agnes, för att studera franska (språket de flesta talar här).

12 juni. Första månaderna hade vi inte vatten i huset. Det innebar också att vi inte hade någon toalett, men det finns tre offentliga toaletter i stan. Den här ligger under torget. Den erbjuder mycket frisk luft och fin utsikt över Pyrenéerna, för dörrarna går inte att stänga.

16 juni Statsbesök igen. Den här gången är det Ola, min husses gamla arbetskompis från gymnasiet i Mjölby, som kom för att besiktiga hur långt arbetet hade kommit i mitt palats. Jag är mer intresserad av flickorna som larvar sig, än fotografen. Lägg märke till att Olas väska är Aurignacgrön, samma som den stora blomkrukan.

20 juni. En stor dag. Nu finns det vatten i huset och därmed också en toalett. Fast det finns bara kallt vatten att duscha i, vilket inte räckte för min husse. Han är så krävande och gnällig.

30 juni. Statsbesök igen. Den här gången är det Tranås Postens Jan som tillsammans med sin fru Helén åkte till mig för att göra ett reportage. Någon vecka senare var både jag och min husse i Tranås Posten. Så blir det lätt när man är känd.

3 juli. Det var varmt nu. Dessbättre hade jag min skuggiga regnskogsstig, där det alltid var några grader kallare och dessutom skugga. Ännu bättre var att jag kunde både dricka vatten från och bada i floden, som forsar fram jämte stigen.

12 juli. Jag hade tur, som hade min Agnes här. Vi kunde ta promenader mest varje dag. Ofta gick vi nya stigar och kunde då hitta sådana här fina ängar. Om det blev för varmt, så kunde vi alltid gå in i mitt palats. Det höll kylan på sommaren. Bra.

22 juli Slitsamt värre var det för mina flickor när de knackade bort cementen på golvet i den blivande sovalkoven i deras rum. Det var ett riktigt slitgöra. Dessutom dammade det rejält. Två hela helger höll de på.

28 juli Var är man om man får pommes frites till köttbullar och pulvergräddsås? Jo, på IKEA förstås. Det var andra besöket om mitt kök. Det visade sig vara massor av fel på den första ordern och varor hade utgått ur sortimentet. Så är det ofta på IKEA.

30 juli. Ny skulle det ut flytspackel på golvet i flickornas sovalkov. Duktiga som de är, så fixar de det själva.

2 augusti. Nu var även min tv-paradsalong flytspacklad. Den här gången hade min Agnes lite hjälp av min husse. Ganska bra blev det ändå, kunde jag konstatera vid min inspektion.

15 augusti. Varje morgon när jag gick plommonstigen, så fick jag ett par plommon av den snälla farbrodern som ägde träden. Plommonen var goda. Jag har precis fått ett, som jag går iväg med. Husse tog utan att bli bjuden.

16 augusti. Idag skulle mitt kök ha kommit från IKEA. Min Agnes hade åkt hit särskilt för att ta emot varorna, men inget kom. Det som ligger där, har vi hämtat själva. Så är det ofta på IKEA.

22 augusti. Nu kom det varor från IKEA, bara sex dagar för sent. Väldigt, väldigt få om man ser på hur många som skulle ha kommit. Över 75 % fattades av transporten. Så är det ofta på IKEA.

28 augusti. Nu är min Agnes golvläggare i min sovgemakskorridor. Hon kan allt den flickan!

30 augusti. Min Agnes är glad över det fina kylskåpet och min husse och jag också glada. Kylskåpet, som skulle ha sats in i det färdiga köket, kom precis när det skulle. Både dag och klockslag stämde med förhandsbeskedet. Så är det ofta, om det inte handlar om IKEA.

LÄS OCKSÅ

(59)

Kommentera

Annons

Senaste från Hemmets

Annons

Laddar