Annons

Annons

Att bo när man är framme

Att vara framme när man är ute och reser, betyder att man är i Aurignac. (Eller hemma.) Eftersom saker och ting (=mitt palats) inte är riktigt färdigt än, så får man nöja sig med att bo på hotell.

I min säng i mitt hotellrum i min stad Aurignac. Tittar du till vänster, så ser du ett par fötter. Det är min husses fötter och de bör vara i hans säng, eller ännu hellre på golvet.

I Aurignac finns det två hotell. Min husse som är smålänning, valde med omsorg ut det som kostade minst (=lika mycket per natt, som vandrarhemmet i Tranås). Det låg lite längre bort (=153 meter) från mitt palats, än det som var lite dyrare (=54 meter bort).

Annons

– Det är bara nyttigt med en rejäl morgonpromenad, när vi ska gå och inspektera palatsrenoveringen, sade min husse glatt och tänkte på de 5€ han sparade varje natt.

Fast hotellet som min husse hade valt var jättebra. Min säng var alldeles ny och var säkert bekväm. Dock envisades husse med att lägga sig i min säng varje natt, fastän det fanns en till. Soffan var också bekväm, fast min husse förmenade mig att vara i den.

– Det räcker att du hårar ner sängen, sade han lite strängt till mig, när jag hoppade upp till honom när han satt där. Jag återgick till att ligga i min säng.

Tv:n på rummet var inte så bra. De envisades med att bara prata franska. Var fanns de svenska förståliga programmen?

Under frukosten hände det att det trillade ner en liten ost- eller korvbit. Dock väldigt långt ifrån sådana volymer som kan kallas en anständig extrafrukost för en västgötaspets.

Utsikten var bergig, så den är inte mycket att orda om. Lunchen däremot var alldeles utmärkt. Där brukade det bli över lite blodigt kött till mig. Ägarna till hotellet var väldigt snälla och jag hade alltid vatten, när jag befann mig i restaurangen. Min husse brukade få öl eller vin. Jag ger nog hotellet fem plus.

Det andra hotellet kan jag inte säga något om, eftersom jag inte har bott där. Nästa gång jag kommer till Aurignac, så ska jag bo i mitt palats i mitt rum i min säng.

Hej så länge

Vaira

I soffan fick inte jag vara, utan jag fick nöja mig med sängen. Rummet var bara 50 kvm stort, så det blev lite trångt för både min husse och mig.

I restaurangen på bottenvåningen åt man frukost. Man kunde också äta lunch. Var man lyxig, så tog man en meny för 14€. Min husse, min Agnes, min Sabrina och Annija var lyxiga. Alla sade att den menyn hade kostat det dubbla i Toulouse.

Detta är mitt hotell. De två stora fönstren till höger på tredje våningen var mina. Trapporna var smala och branta och av äkta sten.

Innan man lade sig, så kunde man titta ut genom de höga fönstren. Då såg man bergen borta i Spanien. Här hemma ser jag ett litet berg i Östergötland.

Det här var det bästa med hotellets lunch. Min husse ville ha sitt kött medium. Istället fick han en lektion i att om man har fint kött, så förstör man det inte genom att steka sönder det. Det var mycket gott, men husse åt det mesta av det.

LÄS OCKSÅ

(58)

Kommentera

Annons

Senaste från Hemmets

Annons

Laddar