Annons

Annons

Den mesta parkinfärgningen

Igår arbetades det i min park så det stod härliga till. Med spadar, spett och korp gav sig min Sabrina hän åt att gräva vid avloppet. Med penslar och roller gav sig min Agnes sig hän åt att sprida färg i hela parkanläggningen. Min husse gav sig inte hän.

Så här totalfärgad har nog inte palatsparken varit tillförne. Allt är gult. Väggar, marken men inte Vaira. Jag höll mig undan. Fast jag lämnade lite tassavtryck, men de värdefulla avtrycken torkade min husse bort.

Om det regnar väldigt mycket, vilket det gör varje gång det regnar väldigt mycket, blir min park till en sjö. Förra sommaren regnade det väldigt mycket två gånger. Om det nu finns inlopp uppifrån, så kanske det inte vore så dumt om det finns utlopp underifrån. Därför ska vi sätta dit en golvbrunn, eller parkbrunn, så vattnet kan rinna ut i Aurignacs avloppsnät. Det får man göra, för vi har frågat.

Annons

För att kunna göra det, så behövs det grävas lite där rören finns dels för att se hur det ser ut och dels för att sätta dit brunnen. Det var min Sabrina som grävde. Hon hade allt från korp till en liten skrapa. Hon var duktig på att gräva.

Under tiden min Sabrina grävde och hackade, så målade min Agnes. Hon målade väggar, hon målade marken, hon målade parkbelysningen och hon målade sig själv. Det enda min Agnes inte målade var himlen. Färgen fäste inte där.

När färgen var slut, så var det dags för lunch. Det serverades sparris, sallad, vattenmelon och överblivna korvar som tur var. Jag fick nämligen lite av de överblivna korvarna som fördisk.

Kaffe med glass på balkongen, där vi inte bara njöt av den goda glassen (som jag fick lite av), utan vi njöt också av dagens arbete i palatsparken, som vi hade en strålande utsikt över.

Nu var klockan fyra och min Agnes och min Sabrina var tvungna att säga hej då. Min Agnes skulle nämligen arbeta på Imogens pub Wild Rose på kvällen. Fast eftersom min Sabrina inte hade varit i Alan, så tog vi alla den vägen.

Jag visade mina flickor de stora fiskarna i dammen, samtidigt som jag passade på. Det kom inga katter. Sedan tittade vi på lite tomma hus.

När vi hade tittat färdigt, så åkte mina flickor till Toulouse och jag och min husse åkte till min middag i Aurignac.

Hej så länge

Vaira

Nej, jag vill verkligen inte se när min Agnes klänger omkring på stegar och väggar. Hon maskerar fönstret om du undrar, bara för att man inte ska kunna se ut.

Min Sabrina håller på med lite finlir vid rören. Men innan dess var det minsann korp och spade så det stod härliga till. Vi hittade dock ingen skatt. Rören ska kläs in, så man slipper se dem.

Iförd min husses finaste t-shirt (en äkta västgötaspets-t-shirt), gav sig min Agnes hän åt infärgningen av väggar, mark och sig själv. Gulare variant av min Agnes har aldrig tidigare skådats. Inte konstigt att färgen tog slut, innan väggarna var klara.

Den del av arbetsstyrkan som arbetade. Min Sabrina tycker det är roligt att min Agnes inte bara målade väggarna. Nu var färgen slut, liksom dagens arbetsinsats. Nu vidtog duschning och avskrapande av färg samt matlagning. På tisdag ska det målas igen minsann. På måndag ska min Agnes intervjuas och då kan hon inte komma till mig.

Också ett sätt att titta på hus i Alan är att titta på Google Earth. Det är svårt att se vilket hus som hör hit eller dit. Bakom kanske du ser några som sitter på farstubron som fick lite oväntat kul. Det är inte ofta de kan se tre turister och en västgötaspets samtidigt i Alan.

(58)

Kommentera

 


Annons

Annons

Laddar