Annons

Annons

Det var en gång …

Tiderna ändras och saker händer. En gång för länge sedan hade jag en Per. Idag skulle min Per ha fyllt 45 år, om han hade fått leva.

Här är väl Per fyra, fem år sådär. Så fort min Per gick till fåren i hagen i Lillaryd, så kom alla får till min Per och ville bli klappade. Per och djur var en väldigt bra kombination. Det vet jag. Jag älskade min Per, liksom Sverker gjorde och Pers katt Lucy.

Istället för att åka till min Per i Mantorp och äta god mat och tårta, så får vi minnas de stunder vi hade tillsammans.

Min husse kände min Per längre tid, än vad jag gjorde. För att minnas tiden för länge sedan, har min husse satt upp ett par bilder han hittade på min Per när han var liten på väggen i min parad-tv-salong.

Annons

Det blir inget firande idag, men eftersom det är min Pers födelsedag, så minns vi honom lite mer än vanligt. Dessvärre kan vi inte ens åka med blommor till hans grav i Heda, men det hade ju mest varit för vår egen skull. Min Per är verkligen saknad.

Vaira

Min Per har klätt sig fin, för han är och hälsar på sin farfar och farmor i Mariefred. Tänk att min Per har varit så liten. Som du ser hänger den bilden på väggen nu.

Sista gången min Per var och hälsade på mig och sista promenaden vi tog. Det hade vi ingen aning om. Varken min Per eller vi visste att min Per var sjuk. Tio dagar senare dog min Per plötsligt ifrån oss. Vi har lärt oss att man ska vara rädd om varje ögonblick.

Här på Heda kyrkogårds vackraste plats ligger min Per nu i vår familjegrav.

(148)

Kommentera

 


Annons

Annons

Laddar