Annons

Annons

En varm utflykt till medeltiden

Jo jag vet att jag bor i medeltiden och forntiden. Det innebär dock inte att man inte kan åka till ännu mera medeltid. Vi beslöt att ta en tur till Carcassonne, där vi skulle titta på gamla hus och inte fullt så gamla turister.

Hela styrkan, utom min fotograf min husse, utanför stadsporten i Carcassonne. Från vänster kan du skåda min Evan, min David, min Stephanie och min Emily. Men främst av alla ser du förstås Vaira, jag alltså!

Vi, som i detta fallet består av mig, min husse, min David, min Stephanie, min Evan och min Emily, hade beslutat att åka till medeltiden klockan 10.00. Nu går det inte alltid som man tänkt sig, så vi startade starkt försenade. Så äntligen, klockan 10.02, kom vi iväg. Ingen SJ-försening men dock en kraftig försening. Vi skulle till Carcassonne.

Annons

För att komma till Carcassonne, så kör man till vänster, förbi posten och sedan förbi bensinstationen i Aurignac och sedan är man snart där. Särskilt om man sover, så går tiden fort.

Väl framme så parkerade vi, för man får inte köra bil inne i staden. I Carcassonne är det 34 grader varmt, så det gäller att ha vatten med sig också. Det hade jag och alla andra också.

Min husse och jag släpptes inte in på slottet när de övriga gick in där, så vi blev lämnade utanför. Följande släpps inte in i medeltida slott: cykeln, hamburgaren, cigarretten och hunden. Jag kan förstå allt, utom det senaste. Min husse och jag gick istället och köpte en skjorta till honom under tiden vi väntade. Vi språkade också med en mycket sympatisk familj som bodde nära min David i USA. Hemma hade den familjen en Swedish vallhund som väntade på dem. Sådant kan hända i Carcassonne i södra Frankrike en varm dag i juli 2018.

När min familj kom ut ur slottet, så gick vi till kyrkan. Där parkerades jag på hundparkeringen utanför, när alla andra gick in.

Nu blev det dock bättre, för nu skulle vi äta. Ja, det blev smakprover till mig och ja, jag fick en egen vattenskål under bordet.

Det blev ännu bättre när det var dags för glass, för då fick jag också smakprover. Kalla och goda i den tryckande värmen.

Så åkte vi då hem. När vi hade kört förbi bensinstationen och posten i Aurignac, så var vi hemma. Där fick jag middag.

På kvällen kom alla mina släktingar jag har i Vermont och hälsade på. Inte alla, men de som var med på min Agnes och min Sabrinas bröllop. Det var alltså Eloise och två av hennes döttrar Ingrid och Astrid. Vi satt och språkade till klockan ett. Idag ska vi ägna oss åt att vara trötta, fast först är det frukost och intagande av naturmedicin.

Hej så länge

Vaira

Under medeltiden hade de mycket godsaker. Min David och min Evan dök genast in i första bästa medeltida godisaffär, där de snart försvann bakom godsakerna.

Det är inte så konstigt att medeltiden bara försvann. Riddarrustningarna var tydligen så ömtåliga att man inte ens för röra vid dem. Inte mycket till skydd, när man ska köpa medeltida turistdyrt lösgodis.

Ser du den grymma människan i grisskär topp till vänster? Hon såg till att inte jag kom in i slottet. Istället fick jag sitta orörlig i solen i hettan och vänta i tre timmar, under tiden som min husse skulle fotografera mig.

Nu väntar vi (= min Emily, min Steph och jag) på pojkarna från Seattle. De är och klättrar på de höga murarna. Lägg märke till hundpåsar och hundpapperskorg till höger. Bra service!

Egentligen satt jag jämte min Evan, men jag ville inte att min husse skulle stå ensam mitt bland folk, när han tog bilden. Som du kanske ser, så är detta en bild från kalaset, då vi åt medeltida glass. Den var god och svalkande.

Jag vill bara säga, att jag också balanserade på höga medeltida murar. Den här muren, som jag sitter på, är väl cirka 14 meter hög, på ett ungefär.

Nu är det nästan natt. Vid bordet i stora paradmatsalen i mitt palats sitter min David, min Stephanie, min Evan, min Emily, min Ingrid, min Eloise och min Astrid. Närmast kameran sitter kvällens viktigaste person, som du lätt kan se. Det är ju jag, Vaira!

(66)

Kommentera

 


Annons

Annons

Laddar