Annons

Annons

Ett smakfullt firande av husse

Min husses födelsedag var verkligen en dag som jag är nöjd med. Det var fördiskar från morgon till kväll. Sällan har jag haft det så förspänt, med så få personer. Dessutom en trevlig promenad på nyupptäckt väg. Inte nog med det, utan det var rejält med tv också i min tv-soffa med flickorna.

Kött, potatis, bearnaisesås och köttsaft. Det är vad jag kallar en riktig fördisk. Det var det som jag blev serverad efter middagen i går kväll. Alla var överens om att det var en måltid som tål att upprepas!

Som jag redan kunde rapportera igår, så började dagens fördiskar med tårta. Den var för övrigt mycket god. Sedan vidtog lite korta promenader hit och dit.  Vädret satte stopp för det planerade utomhusarbetet, men ambitionen var det inget fel på, utan istället stod valet mellan:

  1. Slipa köksbänk och olja in den.
  2. Kakla ovanför köksbänken.
  3. Måla fönsterbrädor i matrum och arbetsrum.
  4. Måla skåp i matrum.
  5. Måla trappräcket med guldfärg.

Det diskuterades länge och väl vilka arbeten som skulle utföras och vem som skulle göra vad, innan alla kunde enas om ett beslut. Vi beslöt att vi skulle vara högkulturella. Vi skulle titta på film. Det var ju ändå födelsedag. Valet föll på Harry Potter. Hädanefter kan du benämna oss de fyra kulturprofilerna i Presidentpalatset i Aurignac!

Annons

Fast först var det förstås en snabb lunch. Det blev rester av gårdagens spagetti med köttfärssås och det resulterade i dagens andra fördisk.

Ingen dag utan en långpromenad. Som vanligt började den med en biltur ut på småvägar. Efter lite letande hittade vi en lagom icke gyttjig väg, som vi hade spanat in under en tidigare tur. Den gick uppför. Och uppför. Fast inte brant uppför, utan lagom uppför. Efter ett par kilometrar, så kom vi fram till en bondgård. Där vände vi och gick utför istället. Vi hade ganska fina utsikter både hit och dit.

När vi kom hem var det kaffe och tårta och mer fördisk. Nu blev det film. Jag intog min plats hos min Agnes och min Sabrina. Man sover ganska bra till Harry Potter.

Så var det dags för middagspromenad och min middag.

Nu började mina flickor laga födelsedagsmiddag till min husse (och mig). Min Agnes ansvarade både för köttet som stektes med många goda kryddor och för de små färska potatisarna som stektes i ugnen. Min Sabrina gav sig i kast med att göra bearnaisesås från första ägget. Det var krångligt. De dukade bordet med fina dukar.

Fördisken var både rikligt och god. Mätt blev jag förstås inte, men den var verkligen njutbar.

Efter maten gick vi en promenad till slottet, där vi kunde se solen gå ner och månen lysa. Hemma blev det ännu en Harry Potter och kaffe med tårta, vilket resulterade i mer fördisk. Inte förrän klockan 01.17 kom vi i säng.

Ja, si det var en riktig födelsedag!

Hej så länge

Vaira

PS Min husse vill tacka för alla glada tillrop han fick igår. DS

Min husses tallrik efter att han hade ätit klart. En köttbit hade inte skadat, nu när hans mat ska tranformeras till min fördisk, men det får duga ändå. Jag är ju så ödmjuk.

Har man ätit spagetti och köttfärssås, så ska fördisken se ut så här. Det är min husse igen. Han är ganska bra på att lägga för sig för mycket mat. Bra egenskap!

Ska det inte vara två tallrikar till med tårtfördisk? Jag blev lite konfunderad, när allt inte servades samtidigt. Fast det ordnade till sig så småningom. Bägge flickorna hade lämnat ganska duktigt med fördisk till mig.

Här är vi ute och promenerar på den nyupptäckta promenadvägen. Du ser att det har runnit mycket vatten på den. Det regnade som bara den under natten igår. Det skulle komma 35 mm och det är ganska mycket. De vanliga skogsstigarna gick inte att gå, om man inte ville bli blöt.

En normalutsikt i södra Frankrike. Kyrkor finns det så man kan gödsla med dem, så det ser man alltid minst en. Blommor och fina fält finns det också massor av. Vi hade tur också. Före och efter vår promenad, så regnade det så det stod härliga till.

Solnedgångar vid slott förekommer frekvent i Aurignac. Den röda pricken nere till vänster är min Agnes. Min Sabrina syns knappt i mörkret. Jag syns inte alls. Så här ser solnedgångar ut om man klättrar upp i tornet en bit, som min husse gjorde. Jag fick inte följa med.

Efter allt arbete med fördisken jag hade tagit hand om, så är det inte konstigt att jag inte kan hålla mig vaken under Harry Potter. Jag tycker jag har hittat ett bra sälle att vila på.

(59)

Kommentera

 


Annons

Annons

Laddar