Annons

Annons

Idag är allt perfekt – nästan …

Idag är den perfekta dagen. Genast på morgonen när jag tittade ut, så såg jag det. Det är lite kallt, bara 7 grader, och lite regn. Utanför mitt palats finns en duktigt stor parkeringsplats, som lätt räcker till min limousine. Det är bara en sak som verkligen fattas.

En hastig blick ut på gatan och jag kan konstatera att det regnar lite, att det är kallt och att det finns en ledig parkeringsplats utanför min dörr till min limousine. Du ska veta att det kan vara besvärligt med parkering här i Aurignac. Ibland har vi, tro det eller ej, fått gå 23 meter till bilen! Det hände min Agnes förra sommaren.

Det är sällan allt faller på plats som det har gjort idag. Jag har varit ute och gått, utan att ha någon gentlemans nos i rumpan hela tiden.

Min frukost var mycket att klaga på, men den var inte sämre än vanligt (=för lite och en blandning av korv och köttbullar hade varit bättre).

Annons

Fördisken efter min husses frukost bestod som vanligt av alldeles för lite yoghurt, men det var å andra sidan som man kan förvänta sig.

Min robotdammsugare, Lill-Stig, kämpar med att plocka upp hår efter min husse på övervåningen. Mina röda blommor på min paradbalkong vattnar sig själva i det lätta regnet. Dessutom är det långt ifrån varmt ute.

Allt detta ger vid tassen, att det idag är en riktigt bra statsbesökdag. Fast en sak fattas. Det fattas en min Agnes.

Nu kan jag berätta något glädjande: min Agnes är på ingång till mitt palats. Äntligen har hälsan återvänt till sjuklingen. Hon startade sin resa från Toulouse 09.17 och hon lär komma hit ungefär en timme senare. Då kan vi bege oss till Spanien, med nästan tom tank dessutom. Det lönar sig att tanka i Spanien, nämligen.

Om allt går som planerat, så får du en rapport om statsbesöket i morgon.

Hej så länge

Vaira

Alla morgonbehov är uträttade, detta utan att ha en hanhundsnos i rumpan, och jag är färdig att äntra bilen för den långa (=72 km) resan till Spanien. Kanske en extra rastning precis innan vi åker. Jag undrar var mina uppvaktare har tagit vägen? Duger jag inte längre åt dem?

Frukosten åt jag snabbt upp. Som vanligt var den alldeles för snålt tilltagen och för billiga grejer. Mer kött och färre hårda kulor, skulle vara nyttigare för en västgötaspets, skulle jag vilja säga. Ja, jag ska se till att min husse sätter upp golvlisterna. 

Lill-Stig kämpar med att göra golvet i mitt paradsovgemak hår- och dammfritt, under tiden som vi äter frukost. När han tröttnar går han och laddar batterierna, för att någon timme senare ta nya tag. Han är en riktig kämpe! Han kan få hålla på hela dagen , om han har lust.

På paradbalkongen vattnas mina nya röda blommor av det stilla regnet. Det är inte heller någon risk att solens heta strålar torkar ut blommorna idag. Allt är perfekt!

(50)

Kommentera

 


Annons

Annons

Laddar