Annons

Annons

Jag fick fira alldeles ensam

Efter jag hade ätit frukost, 08.32, tagit min naturmedicin (korv med hål), gått en extrapromenad, tittat på när övriga åt frukost 09.53, blev jag lämnad ensam. Alltså ungefär 06.17 åkte alla till min Agnes och hennes katter i Toulouse. Det kom inte hem förrän mitt i natten, när stora visaren stod på 3 och den lilla lite över 4.

Ensam i köket den 4 juli. Jo, jag har sällskap av min tomma matskål och min vattenskål. Min mathink förstås, men som du ser sitter locket på. Så i princip satt jag där ensam och firade fastän jag hade min fina halsduk på mig.

Hur jag klarade dygnen utan sällskap, kan jag inte förklara med annat än min stora livsvilja. Anledningen att jag inte fick följa med till Toulouse var två hundilskna katter i min Sabrinas och min Agnes lägenhet och 36 Celsiusar på termometern utomhus.

Annons

Jag hann fira lite av 4 juli med ett stiligt flaggspel här och var i mitt palats.

Jag kan berätta att alla andra minsann fick träffa inte bara min Agnes, utan också min Sabrina, min Sabrinas syster och min Sabrinas systers dotter. Alla var ute och åt. På restaurang. Där var det mycket fördisk som gick till spillo, skulle jag tro.

Sedan gick alla för att se det lilla stadshuset där det ska bli bröllop på lördag. Sedan gick de och turistade i en riktigt gammal och stor kyrka. Min Agnes som har läst konsthistoria i Toulouse, kunde guida en häpen allmänhet (=de övriga som inte har läst konsthistoria i Toulouse). Sedan köpte min husse byxor och sedan gick de hem till Agnes. Där väntade förstås de lismande katterna Diva och Penrose.

När det hade blivit natt kom de som sagt åter till palatset i Aurignac. De han precis lagom till 4-julifyrverkerierna började med fina blixtar på himlen och ett muller mellan kullarna. Allt ackompanjerades med kulsprutesmattret från dagens hagelskur.

Jag fick en promenad och dessutom en torftig middag. Det var verkligen på tiden. Jag hade också fem fördiskar att ta hand om. Idag är det en ny dag.

Hej så länge

Vaira

Matrummet var dekorerat med USA-flaggor både stora och små. Men vad hjälpte det, när alla var borta. Det är bara stackars Vaira som sitter på golvet övergiven av alla. Oj, vad det är synd om mig.

Vad gjorde då alla andra? Jo, flickorna tog massa selfies av sig, så fort de passerade en bro. Jag vill bara tala om att jag också har passerat de broarna, så så märkvärdigt är det verkligen inte.

Min husse försökte antyda att han verkligen hade ätit en väldigt nyttig lunch. En helt och hållet vegetarisk rätt, spetsad med en liten kycklingfilé och extragod sås. Jag undrar vem som fick fördisken?

Så kom efterrätten. Min Emily tyckte det var lite tråkigt, när hon inte hade sällskap av en västgötaspets. Hon undrar säkert vart fördisken ska ta vägen. Titta noga på Pavlonan min husse vräkte i sig. Hur nyttig är den?

Så här såg mitt sällskap ut när de gick på Toulouses gator. Kanske lika bra att jag inte var med, så jag slapp och skämmas.

Min Agnes kunde inte låta bli att släpa med alla till det lilla stadshuset där hon och min Sabrina ska gifta sig på lördag. Jag vi bara understryka att vi har ett stadshus här i Aurignac också, där man säkert också kan gifta sig.

Här berättar guiden min Agnes om lustigheter i det lilla kapellet de besökte. Jag anser nog att kyrkorna i Aurignac är märkligare. Dessutom är de mer överskådliga.

Den här suddiga bilden hade jag helst undvikit, men för dokumentationen för den följa med. Det är min Evan som gosar med Penrose. De bägge är övervakade av den gigantiska kattan Diva som fyller upp bakgrunden. Fast nog hade jag kunnat sätta de där fula kattorna på plats.

(62)

Kommentera

 


Annons

Annons

Laddar