Annons

Annons

Pyrenéernas vilda djurliv

Min husse hittade sitt onödigt dyra teleobjektiv gångna helg. Eller för att hålla sig till sanningen, så var det min Agnes eller min Sabrina som hittade fotoväskan som innehöll bland annat det onödigt dyra telezoomen. Hittar husse det objektivet, så får han alltid lust att fotografera vilda djur.

Detta får bli den enda bilden där du ser något av det av mig upptäckta bergsmassivet Pyrenéerna. Var är de vilda djuren, undrar du kanske? Ser du snöröken från toppen? Det är därför du inte ser djuren. Snöröken kommer från en stor flock grottbjörnar som rusar fram och rör upp den nyfallna pulversnön. Så kan det vara i på Pyrenéernas bergssluttningar på onsdagar.

Idag på morgonen, när vi skulle gå den medellånga promenaden, så blev lusten för stark för min husse.

– Jag tar med mig en kamera med mitt lagom dyra teleobjektiv på promenaden. Då kan vi skildra det vilda djurlivet, så här i närheten av Pyrenéerna, sade min husse och hängde sin onödigt dyra kamera runt halsen med det onödigt dyra teleobjektivet.

Annons

Min husse drabbades då och då av samma lust hemma, när hemma var Hätte i Tranås. Det brukade resultera i några bilder med tomma grenar, där det tidigare hade suttit ett par fåglar, gnuttsnäppor till exempel.

Det skulle bli spännande och se vad husse skulle fånga för vilda djur från mitt bergsmassiv Pyrenéerna idag. Skulle det bli några minnesvärda historiska bilder, som skulle pryda all världens tidningars framsidor och hängas upp på museer?

Som väntat så gick det inte som min husse trodde. Som väntat så gick det som jag trodde.

Jag har försökt rädda den uppkomna situationen med lite kreativa bildtexter. Håll tillgodo med de historiska dokumenten. Nu går jag och äter frukost.

Hej så länge

Vaira

På bergstopparna (de så kallade taken) inne i min stad, håller de Pyrenéerska bergsörnarna till. Många sitter ner och kurar i morgonsolen, samtidigt som en bastant örn kommer in för landning.

Tittar man uppåt när man går under de höga bergen i min stad, så kan man se en stjärtmes om man har tur. Vi hade tur. Det är därför du kan se en stjärtmes på bild.

Ibland leker örnarna hoppa bock på skorstenarna. Den här örnen var lite klumpig och han lyckades aldrig ta sig över sin lekkamrat. Så kan det vara på onsdagarna precis när solen har gått upp.

Problem med kriminella örnar har vi också här i kanten av Pyrenéerna. Det är ofta man hör rånarligornas ”Wings up!”, och då gäller det för den hotade att skicka upp vingarna rakt upp i luften.

Min husse hade verkligen tur, när han lyckades fånga Pyrenéernas vackraste djur på bild. En skönhetsupplevelse som den här, är värd all världens strapatser.

Fåglar mindre än jätteörnar, är inte min husses specialitet. Ser du den lilla gråsparven som sitter i trädet? Då har du tur. När min husse tog ett steg närmare, var sparven som bortflugen, vilket berodde på att den var det.

Vi mötte en flock svarta Pyrenéekalkoner, som hade överlevt alla skjutglada amerikaner som hade kommit hit och tjuvjagat inför Thanksgiving. De är väldigt sällsynta, kalkonerna alltså, inte skjutglada amerikaner.

När vi nästan var hemma kom den vilde gentleman som uppvaktade mig innerligt när jag löpte. Nu nöjer han sig med att hälsa artigt och sedan går han vidare. Troligtvis bor han i en grotta, tillsammans med ett par bergslejon.

LÄS OCKSÅ

(49)

Kommentera

Annons

Senaste från Hemmets

Annons

Laddar