Annons

Annons

Så promenerar du snöfritt

Efter gårdagens dramatiska bildreportage, då Charlie nästan försvann i snömassorna i Tranås, så ska jag berätta hur du promenerar snöfritt. Jag vill dock varna för de dramatiska bilderna, som visar att det inte är helt riskfritt.

Längst med mina promenadvägar lyser fina gula blommor. Lägg också märke till att vägen har torkat upp, så jag slipper duscha när jag kommer hem. Törs jag hoppas på att nästa dusch blir först i höst?

Ett av de nästan säkraste sätten att promenera snöfritt i början av mars, är att befinna sig i Frankrikes mest betydelsefulla stad Aurignac. Det är där jag befinner mig och här finns det ingen snö alls på marken. Ska man se snö, så får man se mot bergen. Du har väl hört sången ”Jag har hört om mycket snö bort på bergen”? Fast då ställer sig genast frågan; vad ska man där och göra? Inte vet jag, om du inte absolut vill frysa och bli snöig.

Annons

Här i min stad Aurignac blir man inte alls snöig när man går. Vill man dyka ner i något, så inte blir det snö utan snarare gräs. Blommorna står längs med vägkanterna och de farliga hästarna har släppts ut på sommarbetet. Kossorna har bytt föda lite successivt från torkat hö till färskt gräs.

Nu vet du ungefär hur det är här. Min husse, min Agnes och min Sabrina ångrar sig bittert på promenaderna, att de tog på sig för mycket kläder. När vi kommer hem, så bär de på sina ytterkläder. Jag känner också att min päls börjar bli lite ljummen. På fredag ska det bli över 20 grader, säger vädertjänsten. Hur varmt har du?

Hej så länge

Vaira

I en liten hage fanns det två nya invånare i förgår. Det var två hästar. Men har du sett deras vattenskålar? Det var de största och fulaste jag har sett. Eller har de var sin egen jacuzzi?

Full fart, som det ska vara när det gäller budföring. Ser du min Agens och min Sabrina bakom mig? De har just skickat mig till min husse dit jag ska springa. När jag kommer fram så får jag en godisbit. Sedan springer jag till mina flickor, så får jag en godis till. En bra sport! Mycket godis. Fast ligger det en stock på vägen, så finns det risk att snubbla och slå sig. Tänk på det!

Lägg märke till hur jag pockar på uppmärksamhet. Eftersom jag kommit till mina flickor, så tycker jag att jag bör få en ätbar belöning. Lägg också märke till att jag har det alldeles snöfritt. Bara grönt, nästan. Lite eklöv från i höstas ligger det kvar på min stig, men de är snart borta

Den här bilden skulle ju inte med sa jag! Det är väl inget att ha en bild där jag gömmer mig för en stor skräckinjagande häst, som säkert bara vill sparka mig. Jag tror inte att hästen såg mig, för jag blev inte sparkad. Naturligtvis är det väldigt farligt att ta sådana här bilder. Nej, jag är inte feg. Jag är bara försiktig.

Fastän klockan är över sju, så är himlen lite ljus när vi tar våra kvällspromenader längst med Plommonstigen. Kyrkan och slottstornet syns tydligt, för de har fasanbelysning. Snart behövs ingen belysning alls.

(64)

Kommentera

 


Annons

Annons

Laddar