Annons

Annons

Vi har vitt vinterlov i Aurignac

Det är vinterlov här också nu. De stackars franska barnen har inte en vecka som i Sverige, inte. De tvingas bort från skolan under två hela veckor. Det uppskattas nog varken av eleverna eller av lärarna. Men som tur är, så är det vitt här ibland.

Ska man gå utför snöklädda stup, så gäller det att hålla tungan rätt i mun. Den här bilden togs för länge sedan. Det var innan våren hade kommit.

Den första bilden är bara ett exempel hur det kan te sig här, om det skulle råka bli snö. Det råkar det dock aldrig bli, utom när jag har flyttat hit. Vit dimma kan Aurignac däremot bjuda på titt som tätt. Mest titt. Vill du absolut se snö, så får du titta ut genom ditt fönster. Mina bilder har inte mycket i snöväg att bjuda på.

Annons

Om de franska barnen i Aurignac absolut är starkt begivna på att åka skidor, får de packa in sig i ett fordon och åka flera timmar till mina berg, Pyrenéerna. Det braiga är att de kan åka fram och tillbaka samma dag.

Stannar de kvar i Aurignac, så är det bättre att de gör som jag. Vad gör då jag som är så efterföljsamtvärt? Jo, jag tar med mig min Agnes och tågar ut i skogen och tittar på blommor. Jag tycker det känns mer vårlikt att plocka blommor (eller bara titta på), än att skotta gångar och göra snögubbar.

Hej så länge

Vaira

Det enda vita jag kan bjuda på nu är dimma. Om du till exempel vill fotografera en vy över kyrkan och slottet, så blir det bara så här. Helt värdelöst! Varken kyrkan eller slottet syns ju.

Ibland kan det stå blå blommor jämte stigen, där min Agnes och jag just har passerat. Du ser oss lite suddiga långt i fjärran.

Jag har inte tid att stanna och vara fotomodell, när min husse hade för avsikt att fotografera mig tillsammans med blåsipporna. Jag ska nämligen …

… skynda till min Agnes. Där blir man nämligen klappad och inte bara fotograferad. Det är bättre!

En det blåsippor är gula, som du ser. Plockar du blåa blåsippor och gula blåsippor, så får du en svensk bukett, fastän den är plockad i Frankrike. Vi plockade inget, för vi vet inte vad som gäller.

Socialrealistisk vårbild från Aurignac. Regndroppar hänger på den snart utblommade maskrosen som växer vid asfaltskanten. På andra sidan vägen ser du två övergivna soptunnor, avsedda för avfallet efter stans fattiga. Bakom allt ser du min stad Aurignac, där de rika bor.

(48)

Kommentera

 


Annons

Annons

Laddar